Något som ständigt är i omlopp men inte ses av allmänheten är polaroider. Det är naturliga bilder tagna med lite eller helt utan smink(beroende på marknad) som används kunder och agenturer i mellan.

Om man ska åka utomlands med en ny agentur eller om kunden vill se hur man ser ut för tillfället används polaroider(eller bara för att se precis hur modellen se ut under all styling och makeup som oftast förekommer i bilderna i boken så man kan planera looken för det nya jobbet).

En bra uppsättning polaroider består av en bildserie på 5-10 bilder som är tagna med en vanlig digitalkamera eller analog kamera i dagsljus. En bild i varje vinkel, allt från helkropp/halvkropp/profil till alla ansiktets vinklar. Man ska vara naturlig, utan smink och med antingen bikini eller enfärgade tajta kläder.

Tillsammans med polaroiderna skickas ofta även ett walking tape, som är en video där modellen gör en kort presentation av sig själv och en catwalk.

Några polaroider på oss, både tagna med digital och analog kamera.

När man reser utomlands för att jobba bor man nästan alltid i modellägenheter. Enda undantaget jag varit med om var i Aten, där de hyste in alla modeller på ett mysig litet hotell. Eller om man som Polina när hon bodde i London, skaffade eget boende. Det kan man göra om man vill men det är oftast mycket lättare att låta agenturen sköta det, i alla fall när man kommer för första gången till ett nytt ställe.

Det finns både för och nackdelar med att bo i modellägenheter. Dom är absolut inte lika fancy som i Top Model, men oftast helt ok. Man har ju hört skräckhistorier om sunkiga överbefolkade lägenheter med, att bo 10 tjejer i en 2-rummare… Men som tur är har vi båda klarat oss från sånt! Det mest negativa man vart med om är snarare att man är 3-4 tjejer som samsas om ett badrum på morgonen och att man ibland har problem med att andra tjejer äter upp ens mat eller till och med snor kläder osv.

Det bästa av allt är ändå sina roomies, för oftast är dom hur snälla som helst. När man packas ihop i en lägenhet med vilt främmande människor blir man liksom tvungen att lära känna varandra. Det samlas tjejer från alla världen hörn, jag har bott med modeller allt i från Sibirien till Argentina. Vissa fastnar mer än andra och man får definitivt vänner som man aldrig kommer glömma! Tack gud för Skype och FB, haha.

Som ni ser, inte lika glamoröst som i Top Model, men helt okey! Mysiga roomies brukar man få på köpet med :)

Nu tänkte vi gå in på det kanske allra mest spännande momentet när det kommer till att modella. Att resa utomlands och jobba. När man jobbat upp sin bok och sin erfarenhet i hemlandet är det dags att prova sin lycka i de större modestäderna. Som modell i Stockholm räcker marknaden knappt till för att jobba mer än några gånger i månaden, medan i städer som Milano, London och New York finns mycket större möjligheter och många fler jobb.

Som ett new face(nybörjarmodell) är det en stor utmaning att slå sig in på den internationella marknaden. Du får genom din moderagentur hjälp att hitta en agentur utomlands som passar dig. Man kan egentligen ha hur många agenturer som helst, men bara en i varje land. Ofta kommer det scouter till moderagenturen som det arrangeras möten med eller så spelar man in presentationsvideos och tar polaridbilder som man skickar utomlands direkt till scouterna hos utlandsagenturerna.

När du nu har fått till ett avtal med en agentur utomlands är det dags att åka, vi båda två var nervösa första gången vi skulle utomlands, jag till Milano och Polina till London. Man sätter sig på planet med sin stora resväska utan att egentligen veta när man kommer hem igen och det är ordentligt pirrigt. Vi tänkte berätta mer ingående om hur det är att modella i olika länder, det här inlägget är mest en introduktion. Väl framme i nya staden träffar man sin agentur, får sin bok ordnad och sina setcards prydligt uppställda på väggen och en karta tryckt i händerna. Sen är det bara att ge sig ut på castings, vilket inte alltid är det lättaste i en helt ny stad!

Något som de flesta kanske har hört talas som som inte är så involverade i modebranschen är Fashionweek. Det är ett av de största eventen i modevärlden och folk samlas från alla världens hörn. Det äger rum två omgångar per år, Vår/Sommarkollektionen(S/S) och Höst/Vinter(F/W). Modeveckornas funktion är att visa upp kommande säsongers kollektioner för inköpare och potentiella kunder och därför hålls de långt i förväg – till exempel: S/S12 visades redan på sensommaren 2011.

De mest kända och viktiga modeveckorna är New York, London, Milano och Paris(alla stora huvudstäder/modestäder har en egen fashionweek) de avlöser varandra på rullande schema efter varandra i en månads tid. Hela “modefamiljen” reser då med och rapporterar senaste nytt. Det är inte bara modellerna som visar upp nya trender på catwalken, vad som pågår runt omkring, på front row och backstage, är också en stor del. Utanför varje visning vimlar det av streetstyle-fotografer och bloggare som vill få coola bilder till sina bloggar.

Stockholm hade länge sin egna Stockholm Fashionweek men för några år sen gick Mercedes-Benz in som officiell sponsor även i Stockholm så nu finns det två. Som modell under modeveckorna är det väldigt hektiskt. För att inte tala om alla castings med långa köer och fittings kors och tvärs över hela staden så kan man när visningarna väl drar igång ha flera visingar på samma dag så man får fara i mellan som ett skott.

Förutom all stress så är det så klart roligt med, det flygs alltid in en massa coola kändisar, supermodeller och andra festliga människor, det annordnas grymma fester (även om man får gå hem tidigt och sova om man har visningar dagen efter) och man kan lugnt säga att inspirationen flödar och the fashion spirit är på topp! För att inte tala om att det är ett prestigefyllt uppdrag att gå dessa visningar, varje modells dröm.

Den kanske allra vanligast typen av jobb man gör som modell är plåtningar. Plåtningar, eller photoshoot/shootings som det kallas utomlands, kan utföras på hundra olika sätt. Ingen plåtning är den andra lik. Ofta är det många viljor som ska tillfredställas, kunden, stylisten, fotografen osv. Det kan vara på location(mer om det kommer senare) eller i studio, ute eller inne, och är oftast ganska obekvämt. Obekvämt i den bemärkelsen att man har styling som är lite krånglig – plåtar vinterkläder mitt i sommaren eller vice versa. Vet inte hur många gånger vi båda stått framför kameran och fryst så man skakar i tunna sommarkläder mitt i vintern. Praktiska obekvämligheter å sido så är det väldigt roligt att plåta! Att skapa en färdig produkt tillsammans med teamet är tillfredsställande för kreativiteten och man skaffar sig alltid nya vänner och kontakter.

Så här kan en typisk plåtningsdag se ut; Man får sin calltime för jobbet, vilket är gemensamt för alla jobb och är lika med tiden man ska vara på plats. Ska plåtningen börja kl nio kan man ha en calltime på kl sju eftersom man ska hinna få hår/makeup, prova kläder och fixa innan jobbet kan börja. Teamet består oftast av en fotograf, en MUA(makeup artist), en stylist och 1-2 assistenter. Man brukar ha flera set med kläder som ska plåtas igenom, kanske också olika miljöer på bilderna. Det brukar ofta bli en lång dag och jobbar man utomlands kan man inte räkna med att få så mycket mat under dagen, så det är bäst att ta med något att äta och lite frukt så man står sig.

Att tänka på inför en plåtning:
- Tvätta håret dagen innan och kom utan smink/hårprodukter. Lite återfuktande ansiktskräm kan vara bra.
- Inga nagellack, ta bort det innan!
- Ha lössittande kläder, får du märken av tajta jeans t.ex och ska plåta en kort klänning blir fotografen tvungen att retuschera mer vilket inte är så roligt för denne.
- Ta en tröja som man kan ta av med knappar/dragkedja eller som har en stor urringning så det är lätt att ta av och på när ditt hår/smink är färdigt.
- Ät en stadig frukost och ta med extra tjocktröja så du slipper frysa.

Lite bilder från plåtningar vi gjort i bland annat Stockholm, Aten och London.