Så, tänkte ta en liten recap på what was going on i Polynesien! Efter trettio timmars resa så kom jag då äntligen fram till Rangiroa, världens vackraste ställe. Efter att nervöst ha gått av planet möttes jag av L som genast fick mig lugnare med sitt stora leende. Vi gick bokstavligen över gatan till en liten brygga, tog en minibåt och var på stora båten på fem minuter. Hur ska jag beskriva båten då? Det är en enorm segelbåt som heter Silvertip, 30-nånting meter lång med en enorm mast. Tre stora hytter för gäster, master bedroom, stort vardagsrum och plats att sitta uppe på däck. Crewet har en egen del av båten med kök och egna hytter som är avdelat från där vi bodde. Crewet bestog av Anna, en uppaserska/städerska/servitris, hennes man Blaire som är kapten, Kent som är mekaniker och alltiallo samt Richie som är förmodligen världens bästa kock – har ätit massa gott hela resan! Dessutom hade vi Thierri på båten – en galen marinbiolog och dykinstruktör.

Förutom mig och L så bodde båtens ägare och hans fru på båten samt en utav deras vänner. Väldigt trevliga människor, om än lite för sofistikerade och intellektuella för min smak. Konst och politik i all ära, men kan man inte skratta när någon snubblar och ramlar i vattnet så är man lite för uptight. Fick hålla mig för garv många gånger kan jag säga.

Under resan seglade vi mellan Rangiroa, Taha’a, Huahine och Moorea. Fantastiskt vackert, kristallklart vatten och en miljö som är en mix av Pirates of the Carribean och Jurrasic Park. Rekommenderas starkt för smekmånader!

Sitter på Paris flygplats och är otroligt uttråkad, hatar slöstunder på flygplatser….  Så, jag laddar ett inlägg fullt med bilder på smått och gott från Polynesien. Hoep you enjoy!

I morgon(i dag för er) påbörjar jag den långa resan hem! Har haft ett fantastiskt äventyr här som jag ska berätta mer om när jag kommer hem och har ordentligt internet. Den långa restiden plus 12 h tidskillnad gör att jag inte är tillbaka i Stockholm fören på onsdag. See yaa!

Satan alltså, har aldrig mått så dåligt som i natt då jag höll på att dö av sjösjuka. Vi satte av segel igår strax innan lunch mot Moorea och jag, som den kämpe jag är, höll stadigt i ett rep och spanade ut mot havet som en kapten hela eftermiddagen. Men, sen kom det, den stooooora stormen. Jag skämtar inte när jag säger att vår båt kändes som en badanka i havet, det slet och drog, allt åkte bergochdalbana och lilla jag höll på att dö. Slutligen, omkramad och nerbäddad i hytten lyckades jag somna, men timmarna innan dess var inte nådiga.

Men, när det inte är världens storm mitt i en segeltur så är det galet trevligt här. Maten är supergod och vyerna är himmelska. Det är bara tre dagar kvar och jag blir redan nostalgisk, kommer sakna alla palmer och vackra fiskar. Förrigår simmade jag med valar, valar stora som bussar! Helt fantastiskt, nästan en utomkroppslig upplevelse!

Hoppas snart komma hem till min Sara, saknar hennes stämma och galna morgonfrilla….

Idag har varit en underbar dag, vi har simmat med stingrays (de känns som sammet och svävar fram i vattnet helt magiskt), ätit lunch på en öde ö och snorklat. L har även fångat en haj, han är helt besatt av hajar, och fått den att slappna av till den grad att jag kunde klappa den på magen. har jag nämnt att L och jag mobbas med orden “the honeymooners” av alla andra på båten? Jag kan ju bara säga att jag njuter av tiden här och har inga tankar på framtiden alls, jag är bara lycklig för tillfället. På eftermiddagen snorklade vi i ett korallrev och jag matade massa färgglada fiskar – finns bildbevis som jag får slänga upp senare. Efter en lång båttur runt ön Taha’a har vi nu kommit hem. Jag sitter med en liten drink i handen och funderar på vad det blir till middag – kocken här är helt fantastisk! Solbrännan börjar se bra ut ska jag kanske också nämna ;)